paniiiiiik!

Idag stod klättring på schemat och jag tyckte att det skulle bli hur kul som helst. Väl där var jag taggad, men när jag väl skulle ta första steget upp kände jag klumpen i magen. Jag struntade i det och fortsatte klättra uppåt. Fick panik till tusen! Glömde bort allt som han hade sagt till oss. Jag har nog aldrig varit så rädd någon gång innan, haha Det kändes som att man klättrade utan säkerhetslinan. Räddaren i nöden var min kära vän Dorentina som stod där nere och hjälpte mig ner. Ett STORT tack till henne :)
Och inte nog med att vara rädd så ösregnade det, och då menar jag verkligen att himlen öppnade sig! Fyfan! Där satt vi som små frusna lamm och skrattade för att det var så komiskt.
Kom hem och somnade så otroligt skönt i min säng, sov i lite mer än en timme, så nu är jag utvilad. Ska fixa mig lite smått och sen öppna matteboken.

Och sen ikväll ska jag och älskling ut och äta för vi har 8 månader idag, tiden bara flyger iväg. Och för varje dag som går inser jag att han verkligen är min. Min alldeles egna Mario. Han får mig att skratta och jag har aldrig tråkigt i hans närvaro. Du orkar med mig när jag är i botten, och det beundrar jag dig för.
Jag älskar dig med hela mitt hjärta Mario♥

Kommentarer
Postat av: Mario

Jag Älskar Dig Nu, Imorgon Och För alltid <3

2010-05-27 @ 13:35:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0